Vad är skuldsättningsgrad?
Skuldsättningsgrad är ett nyckeltal som visar förhållande mellan skulder och eget kapital. Skuldsättningsgraden förklarar hur stor del av tillgångar som finansieras med lån jämfört med det egna kapitalet. Skuldsättningsgraden ger en snabb lägesbild av kapitalstruktur, risk och utrymme att öka eller minska finansieringen.
Skuldsättningsgrad beräknas i sin enklaste form som företagets totala skulder dividerat med eget kapital. Nyckeltalet beskriver förhållande mellan skuld och ägarnas insats och används brett i analys och kreditprövning. När skulderna växer snabbare än egna kapitalet ökar skuldsättningsgraden, när vinster stannar i företaget och eget kapital stärks kan skuldsättningsgrad minska. I balansräkningen ingår även obeskattade reserver som kan påverka hur skulder och eget kapital tolkas, därför måste skuldsättningsgraden läsas tillsammans med soliditet och andra mått.
Beräkning och formel
Skuldsättningsgrad beräknas som skulder dividerat med eget kapital.
Skuldsättningsgrad = Skulder / Eget kapital.
Formeln visar förhållandet mellan skulder och eget kapital och visar hur finansieringen som kommer från lån jämfört med egna kapitalet. Beroende på syftet kan ni utgå från totala skulder eller räntebärande skulder för en mer fokuserad analys av skuldsättningsgraden.
Exempel: Om företaget har skulder på 120 och eget kapital på 80 blir skuldsättningsgrad 120/80 = 1,5.
8 nyckeltal du bör ha koll på
I den här kostnadsfria guiden listar vi åtta nyckeltal som du måste ha koll på, oavsett bransch.
Varför är skuldsättningsgraden viktig?
För företag ger skuldsättningsgrad en tydlig indikator på risk och kapitalstruktur. En hög skuldsättningsgrad betyder högre avkastningspotential på eget kapital i goda tider, men innebär också stor känslighet för ränta och kassaflöden. För investerare och banker medför en aggressiv skuldsättningsgrad att kraven på stabila intäkter är högre, medan en låg skuldsättningsgrad ofta är bra ur risksynpunkt, men kan betyda att möjligheterna till tillväxt med lånade medel inte utnyttjas fullt ut.
Banker, kreditgivare och analytiker använder skuldsättningsgraden för att bedöma verksamhetens kreditvärdighet och minimera osäkerhet i beslut. Företags ledning använder det för styrning av kapitalstruktur. I kapitalintensiva branscher kan bolag bära en hög skuldsättningsgrad, medan kunskapsintensiva bolag vanligtvis mår bra av en låg skuldsättningsgrad för att minimera risk.
Analys av skuldsättningsgrad
Soliditet visar hur stor del av tillgångar som utgörs av eget kapital och är ett naturligt komplement till skuldsättningsgrad. Andra närliggande mått som räntetäckningsgrad och kassalikviditet kompletterar bilden och gör analysen mer heltäckande.
I vissa analyser justeras skuldsättningsgraden för obeskattade reserver och leasingeffekter för att ge ett mått som bättre speglar praktiken. Tillsammans med soliditet och nyckeltal för kassaflöde går det att följa hur skulder, eget kapital och företagets motståndskraft utvecklas.
Poängen är att läsa nyckeltalet i sitt sammanhang, tillsammans med soliditet och andra mått, för att få en bättre bild av företagets finansiella läge.
Tolkning av skuldsättningsgrad
En låg skuldsättningsgrad signalerar lägre risk och större motståndskraft i nedgång, men kan även innebära att företaget inte utnyttjar möjligheten att öka tillväxten med externa pengar. En hög skuldsättningsgrad innebär högre räntekänslighet och kräver stabila kassaflöden, men kan också innebära att avkastningen på eget kapital blir högre när verksamheten går bra. Banker och investerare jämför därför skuldsättningsgrad med branschsnitt, med soliditet och med företagets historik.
Branschspecifika normer spelar stor roll. Kapitalintensiva företag accepterar ofta mer skulder än tjänsteorienterade företag, och tolkningen av skuldsättningsgraden påverkas av affärsmodell, lönsamhet, ränteläge och hur företaget arbetar för att minska skulderna över tid.
Varför Oxceed? Lyssna på våra kunder.
Oxceed används av över 20 000 företag och 200 redovisningsbyråer i Sverige. Läs fler av våra kunders omdömen i våra kundcase.
Begränsningar och fallgropar
Skuldsättningsgraden ensam ger inte hela bilden; två företag kan ha samma skuldsättningsgrad men olika kassaflöden, ränterisk och kvalitet på tillgångar och eget kapital. En hög skuldsättningsgrad innebär inte per automatik låg soliditet, och låg soliditet innebär inte alltid rätt beslut – sammanhanget och företags strategi avgör. Konjunktur, ränteläge och företagets tillgång till pengar påverkar tolkningen, och det finns alltid skäl att komplettera med andra nyckeltal och mått.
Skulder kan minska genom amorteringar eller kapitaltillskott, och egna kapitalet kan öka genom resultat som stannar i bolaget. Därför bör skuldsättningsgraden följas över tid och sättas i relation till företagets målbild för kapitalstruktur och risk.
Praktisk användning och exempel
Vid kreditprövning används skuldsättningsgrad för att bedöma om verksamheten kan bära skuldsättningen, hur det fördelas och om egna kapitalet bör stärkas genom vinst eller nytt kapital.
I värderingsarbete och företagsaffärer ger skuldsättningsgraden en snabb bild av hur stor del av finansieringen som utgörs av skulder och eget kapital, vilket hjälper bolag att minska kapitalkostnad och öka handlingsutrymme.
Operativt kan företag följa skuldsättningsgrad månad för månad, jämföra mot bransch och soliditet, och sätta mål för att minska skulderna, förstärka egna kapitalet och skydda det eget kapital som redan finns.
För företag som vill göra en ekonomiska och finansiella bedömning är skuldsättningsgrad ett nyckeltal som används ofta. Genom att följa skuldsättningsgraden löpande, relatera den till eget kapital och soliditet, och simulera hur skulder och eget kapital påverkas av beslut, blir styrningen mer konkret.
